PMI Global Congress 2010—North America

Läs mitt inlägg på projectplace där jag är bloggare.

MatsRG, PMP

Budgetgranskning i projekt

Budgetgranskning i projektet.

Du har kämpat med din projektbudget och tagit in uppskattningar i form av tid och kostnader av olika slag från alla som skall utföra jobb i projektet. Du har nu en tidsplan och en summa pengar att förfoga över och behöver göra en rimlighetsanalys över budgeten.

Hur gör man då? Jag tar två exempel i form av ett byggprojekt och ett produktutvecklingsprojekt.

Byggprojekt

 Är det ett byggprojekt kan man kika på nyckeltal på krona/m2 och timme för att att få en uppfattning om det är möjligt att göra av med så mycket pengar på den ytan under den tiden? Blir det för stort tar projektet längre tid eller det är för mycket pengar och budgeten är felaktig.

Produktutvecklingsprojekt

 Är det mer personbunden utveckling eller programmering hänger mycket på hur väl uppdelat projektet är. Hur många personer kan jobba med samma sak samtidigt? Här är givetvis empiriska data från liknande projekt ovärderliga eftersom nyutveckling oftast är mycket svår att tidsuppskatta. Man får jämföra med ett liknande projekt med samma platform och helst liknande tillämpning.

Glöm inte tid för dokumentation.

Om du skall bygga prototyper hos underleverantörer måste du ta höjd för att det kan vara långa ledtider och att det kan kosta mycket pengar för att göra formar och liknande.

Business Case

Slutligen och absolut viktigast är att jämföra budgeten mot den affär som man jobbar för att realisera. Dvs det Business Case som motiverar hela projektinvesteringen. Håller inte det är det dags att lägga ned eller banta budgeten och göra en ny rimlighetsanalys.

Fakta

Budgetframtagningen görs i planeringsfasen i projektet. Lämpligen gör man först en WBS, dvs en Work Breakdown Structure, för att beskriva alla aktiviteter som skall utföras. De som skall ansvara för genomförandet eller sådan seniora personer som antingen har utfört liknande jobb tidigare eller har vana att handla upp entreprenörer, är de som är bäst skickade. Budgeten skall vara indelad per vecka eller månad så att kassaflödet kan studeras också.

 

Att lyckas med implementeringen av en projektmodell

Hur lyckas man med en bra projektmodellimplementering?

Det är den klassiska frågan om hur man gör för att få det att fungera oberoende om man använder en egen företagsspecifik modell för sin projektstyrning eller om man använder en gemensam av många använd som t ex XLPM – Excellence in Project Management som är utvecklad av Semcon Project Management, där jag jobbade tidigare.

XLPM är då Semcons egna vidareutveckling av PROPS v4 som har väldigt många användare.

Men det viktiga är inte vad modellen heter eller exakt hur den fungerar bara den uppfyller rimliga krav och fungerar på ett strukturerat och väldefinierat sätt.

Det viktiga är att det finns en eller flera engagerade personer som insett företagsnyttan med en gemensam projektmodell för företaget och som har förstått att man kan tjäna pengar på att jobba med en modell på samma sätt!

Denna eller dessa Primus Motor måste finnas först eller innan framgång kan erhållas.

Mitt råd är att i samband med att man låter en konsultfirma göra en utredning om projektmognad inom företaget så letar man efter lämpliga kandidater som kan vara sådan drivande krafter inom företaget och ger dessa all tänkbart konsultstöd som behövs.

Projektmodellen implementeras då först med utbildning för:

  1. Alla chefer som skall vara sponsorer och resursägare
  2. Alla projektledare för ett eller flera pilotprojekt
  3. Alla projektmedlemmar i dessa projekt

Sen genomförs implementeringen i ett relativt litet och kort pilotprojekt.

Efter det rullar man ut modellen i resten av organisationen efter att tagit tillvara på den återkoppling på modell mm som inkommit.

Lycka till!

MatsRG, PMP

Ändringshantering i projekt

Läs mitt inlägg på Projectplace om ändringshantering i projekt.

MatsRG, PMP

Projekt Terräng-SM avsnitt 2

Nu är det dags för rapportering av status för förberedelserna av Terräng-SM 2011.

Säkring av tävlingsgenomförande har genomförts genom att arrangera Terräng-DMpå den tänkta banan runt Uppsala Slott.
Det fungerade bra förutom en lite för snäv kurva in mot mål. Förmodligen behöver vi kanske ändra på mål och startuppställningen också. Vid ett antal ställen passerar vi asfaltvägar och cykelvägar som på SM skall övertäckas med gummimattor.
Slutsatsen är att banan fungerar bra vid ett Terräng-SM!
Planeringsfasen av Terräng-SM 2011 i Uppsala fortsätter och jag har nu genomfört ett antal aktiviteter i listan från förra blogginlägget:
  1. Hålla ett huvudfunktionärsmöte - Klart och genomfördes under Terräng-SM i Borås.
  2. Ansökan om bidrag till Uppsala kommun - Ansökt men inget besked
  3. Ansökan om tillstånd hos Uppsala kommun om att disponera föreslagna ytor kring Uppsala Slott där tävlingen skall hållas. - Tävlingsdatum ej bestämt av SFIF ännu. Ett alternativt datum kan nu bli aktuellt.
  4. Studera arrangemangen 2009 och 2010 - Genomfört genom studiebesök i Borås för terräng-SM 2010 och genom studier av dokumentationen från 2009.
  5. Ta fram en grovplanering för tävlingsprojektet - Detta ryms i en projektplan som också rymmer mycket mer. Den är påbörjad.
  6. Ta fram logotyp för tävlingen - Ej startad.
  7. Ta fram en sponsorstrategi - Ej startad.
Jag vill också nämna att jag under besöket i Borås pratade och med ett antal att våra egna aktiva och även kommande huvudfunktionärer och säkrade deras engagemang i projektet.
Min huvuduppgift här närmast är att ta fram första versionen av projektspecifikationen eller projektplanen vilket beteckning man nu vill använda.

Projekt Terräng-SM 2011

Det finns flera typer av projekt som skiljer sig avsevärt vad gäller både planering och själva genomförandet.

Ett produktutvecklingsprojekt kännetecknas av att man går igenom olika faser av produktvarianter i genomförandefasen.

Först gör man kanske en labbruska som man kan pröva sina idéer på. Nästa fas är kanske en funktionsmodell. Eventuellt gör man en till funktionsmodell och så tar man fram en prototyp-serie.

Nästa fas blir då en förstudieserie och så till slut kan man gå över i serieproduktion.

När det gäller ett projekt som handlar om en mässa, en kurs eller en tävling som skall genomföras vid ett speciellt i förväg givet datum eller tid, så blir projektet väldigt annorlunda jämfört produktutvecklingsprojektet.

Nu skall jag i en serie av artiklar beskriva planering och genomförandet av Terräng-SM 2011 som Upsala IF Friidrott fått förmånen att arrangera och undertecknad skall ansvara för. När artikelserien är klar finns ett färdigt koncept för genomförande av en friidrottstävling.

De olika faser som finns i ett friidrottstävlingsarrangemang kan beskrivas enligt nedanstående:

Tävlingsidéfas

Tävlingsmål för klubben

Klubbens ansvariga funktionärer och styrelse funderar på om det finns några tävlingar man vill arrangera. Vad har klubben för ambitioner med sina tävlingsarrangemang? Hur vill man profilera sig och locka aktiva och sponsorer? Utifrån svaren på de frågorna så bestämmer man sig för vilka tävlingar man skulle vilja arrangera på nationell ( eller lokal) nivå.

Säkring av tävlingsgenomförande

Nästa steg i den här fasen är att inventera de resurser man har i klubben och vad de har för erfarenheter, ambitioner och utbildning. Behövs det någon utbildning som domare eller dylikt så planerar man in det.

En projektledare för arrangemanget och en grupp med huvudarrangörer säkras så att man vet att arrangemanget kan genomföras resursmässigt och att man har en person som driver det. I förutsättningarna så kan antingen ingå eller så planerar man in en generalrepetition på samma plats och med samma klasser och banor. I det här fallet så arrangerar UIF Friidrott Terräng-DM på samma plats 2010-04-17. Dessutom arrangeras Slottsstafetten traditionsenligt vid slottet dagen efter.

Tävlingsansökan

Ansökan sker till SFIF Svenska Friidrottsförbundet med förslag på bana och plats för arrangemanget.

SFIF godkänner klubben som arrangör och ger ett preliminärt datum om 7-8 maj 2011

Tävlingsplaneringsfas

Tävlingsförplanering

En budget och en tidsplan för planeringen fram till tävlingstillfället tas fram.

Ett första möte för huvudfunktionärerna planeras in där ansvariga kan utses och mål och syfte för tävlingen gås igenom. På samma möte kommer de mer närliggande tävlingarna och deras genomförande gås igenom, d v s generalrepetitionen av Terräng-SM i form av Terräng-DM.

Där är vi nu och de aktiviteter som ligger närmast förestående inklusive huvudfunktionärsmötet är:

  1. Hålla ett huvudfunktionärsmöte
  2. Ansökan om bidrag till Uppsala kommun
  3. Ansökan om tillstånd hos Uppsala kommun om att disponera föreslagna ytor kring Uppsala Slott där tävlingen skall hållas.
  4. Studera arrangemangen 2009 och 2010
  5. Ta fram en grovplanering för tävlingsprojektet
  6. Ta fram logotyp för tävlingen
  7. Ta fram en sponsorstrategi

Nu får jag be att få återkomma lite längre fram i den här fasen.

Min bakgrund inom tävlingssammanhang

Tävlingar

Stafett-SM 2006 Projektledare och löpdomare

Slottsstafetten 2007 Tävlingsledare och projektledare

Slottsstafetten 2008 Tävlingsledare och projektledare

Blodomloppet 2008 En av huvudfunktionärerna

Blodomloppet 2009 En av huvudfunktionärerna

Blodomloppet 2010 En av huvudfunktionärerna

Samt en mängd olika funktionärsroller på UIFs övriga tävlingar:-)

Utbildning

Förbundsdomare löpning

MatsRG, PMP

Med god planering kommer man i mål

Läs mitt inlägg på

Projectplace

MatsRG, PMP

Att genomföra en förstudie till ett projekt

Jag har påbörjat ett nytt uppdrag på ett stort verkstadsföretag och inleder det med en förstudie.

Förstudien(FS) syftar till att ta fram ett beslutsunderlag för start av projektet. Jag utgår från de mallar och anvisningar som finns i företagets projektmodell när jag genomför FS. Eftersom jag gillar att planera mitt jobb så har jag gjort en plan för FS. På så sätt blir också arbetet transparent för sponsorer, uppdragsgivare samt övriga intressenter.

De här aktiviteterna skall ingå:

Introduktion på plats

Göra Grovplanering FS och uppdragsanalys

Göra Finplanering FS som boka projektmöten och informationsmöten

Inläsning/avstämning av Projektmodell

Göra Nulägesanalys med ritningar och kapacitet och maskinpark

Förhandla om och säkra resurser till förstudiefasen

Fastställa aktuella kvalitetsstandarder för projektet

Ta fram Kravspecifikation med antal maskiner och kapacitet mm

Göra Intressentanalys med framgångsfaktorer

Ta fram Målformulering och avstämning med sponsorer och intressenter

Fastställa omfattning av projektet.

Göra grovplanering med alternativa lösningars för- och nackdelar

Ta fram prel. Acceptanskriteria för godkända krav

Göra offertunderlag för maskiner och tjänster

Begära in offerter

Göra en resursbudget för projektet

Göra en budget för projektet

Preliminärsäkra resurser för projektet

Göra en affärsbeskrivning av projektet för att visa att det lönar sig. Business Case

Gör en första riskanalys

Skriv projektdirektivet

Undersök och beskriv vilka tillstånd som behövs samt vilka standarder som skall följas

Undersök och beskriva riskaspekter m a p gällande standard

Skriv förstudierapporten

Ja så kan det se ut och aktiviteterna genomförs sekventiellt till en början med men sen sker mycket parallellt vad gäller rapportskrivning mm.

MatsRG, PMP

Året som gick 2009

Vad har hänt på projektledarområdet för min del i år? Jag jobbade fram till och med slutet av maj i ett projekt som kantades av stora omsvängningar och hög turbulens p g a ändrade kundkrav och marknadsförutsättningar. Företaget som jag hade uppdrag på är ett litet innovationsföretag som i väldigt stor utsträckning var och är beroende av att få ut sina produkter på marknaden för att skaffa sig erfarenhet av klinisk drift. Först när kunderna ser att produkten fungerar vill de beställa fler.

Min lärdom av detta uppdrag är att projektet för ett sådant genomförande måste bygga på ett ständigt avstämmande med kunden av de funktioner som inkluderas. D v s ett agilt projekt.
Problemet i detta fall var att vi inte fick prata direkt med slutkunden utan det skulle skötas via en mellanhand som var systemintegratör.
Hur som helst så måste man lösa ett antal kontraktsfrågor i ett sänt här projekt till nästa gång. Bl a om en kravspecifikation ingår i kontraktet hur gör man om slutkunden ändrar sig?
Det behövs alltså metoder för kravändringar i projektet som också kopplas till avtalet.

Nu har jag precis påbörjat ett nytt projekt som startar med en förstudie för ett provrumsflytt på ett stort verkstadsföretag. Det skall bli spännande och jag kommer att ta med mig de erfarenheter jag vunnit på mina tidigare projekt genom åren.
Det är det som är det fina med att vara konsult med bred inriktning, du kan låta dina kunder verkligen ta del av din breda erfarenhet från dina tidigare projekt!

Jag önskar alla projektbloggens läsare ett Gott slut 2009
och ett
Gott Nytt År 2010

MatsRG, PMP

Årets projektledare 2009 Kaj Ahlbom

Kaj Ahlbom får priset för sitt projektledarskap i delprojektet
”Forsmark – Platsen för slutförvaring av använt kärnbränsle.”

Slutförvaring av kärnavfall är en internationellt synnerligen angelägen fråga, som inget land ännu har löst. I arbetet med att finna hållbara och samhälleligt förankrade lösningar har Sverige länge legat i framkanten. Det projekt som nu genomförts av Kaj Ahlbom i Forsmark har fört arbetet ett mycket stort steg framåt och innebär att Sverige nu har en internationell tätposition på detta mycket viktiga område.

Detta enligt Svenska Projektakademin som utser årets projektledare.

Projektbloggen gratulerar Kaj till denna fina utmärkelse!

MatsRG
Tänk ekologiskt